Drama in i det sista

Jaha, då var det dax att säga hej då - eller på återseende - till denna fantastiska ö som varit mitt hem under fyra månader. Känns overkligt att det lixom är slut nu.



Den vita stranden och det underbart turkosa vattnet.....

Känns jättejobbigt att lämna Coffee och Marie. Mina vapendragare. Såhär kommer jag att minnas dem från vintern 2010, på stranden vid huset.

Sista frukosten på balkongen.....Det var i söndags och kl 9 ringde Jules, hyresvärden, och sa: "De som kikade på lägenheten igår vill ha den. De flyttar in idag så du måste flytta ut nu". TACK! sa jag lagomt glatt.... svalde sista kaffet och sen fick jag rusa in och börja packa ihop med hjälp av Marie. 17 minuter senare var allt ihopkastat i påsar och väskor huller om buller. Ja, varför blir man ens förvånad? Suck. Så de sista nätterna var jag tillbaka där jag började, på Maries bäddsoffa.

Tisdag morron, dagen D, vaknade jag och kunde inte komma ur sängen. Hade såååå ont i ryggen! Det här går aldrig bra tänkte jag och ringde Marie för att få tag på Liz, en irländska som jobbar som massör på gymmet. Underbara Liz ryckte ut och kom hem med massagebänken. Hon var lite tveksam till om jag skulle kunna resa så länge med den ryggen men flyget lyfte först kl 21 så jag tänkte att vi ser under dagen. Började packa ihop (i lusens takt då det lixom inte gick att böja sig så bra) och gjorde en mindre roligt upptäckt. Passet var spårlöst borta!

Precis vad man vill råka ut för. Not. Jag letade i alla påsar och väskor, inte undra på att det inte låg där jag trott eftersom vi packade ihop i 200 knyck några dagar innan. Jag knackade på hos de nyinflyttade och vi letade där. Ingenting. Det var bara till att ringa konsulatet och höra hur de kunde hjälpa mig. "Hej, jag heter Catarina och ska resa hem idag men hittar inte mitt pass. Hur gör jag nu?" "Åh, är det Catarina Eldebro?" säger konsulat-kvinnan. Då visar det sig att en affär har hittat mitt pass och det ligger där för hämtning. Sweet!

Så Marie fick inhandla värktabletter för min rygg och hämta upp passet. Hon e en klippa hon Söderhamnsbruden!

Sista kvällen gick vi på fin-restaurang. Pisces. Jag åt en chili räksallad till förrätt och sen gul fenad tonfisk i pepparsås till varmrätt. Så underbart gott!

Resan hem var ingen lek. Ångrade var tionde minut att jag inte bokat om mig till annan dag då ryggen mådde lite bättre. Från dörr till dörr tog det 24 timmar. Sista flyget, Arlanda - Göteborg, var 3 timmar försenat. Satt bredvid en trevlig kille och vi började prata på. Visade sig att han kom från Hammarstrand! Tänk vad världen e liten!

Väl hemma på Landvetter flygplats möttes jag av ett stort plakat med foto på mig själv och en banderoll "Välkommen hem Catarina". Där stod Emma och Sofia mitt i natten och väntade på mig. Hur gulligt var inte det? Underbart att se några glada ansikten, få några välbehövliga kramar och sen få skjuts fram till dörren med all packning. Tusen tack! Sen hoppade jag in i duschen och sen ner i sängen och sov i 13 timmar!

Jag jobbar just nu stenhårt på att vända tillbaka dygnet, det går inte speciellt bra, hahaha! Ryggen börjar bli bättre, så idag finns nog ingen ursäkt till att inte packa upp. Bara att hugga i. Pratade med Marie i telefon i går kväll och det var både roligt och ledsamt. På ett sätt är det skönt att vara hemma men på ett annat sätt undrar jag vad jag gör här?

Sista arbetsdagen avverkad

Det dök upp en lite annorlunda ansökan på jobbet härom dan. En handskriven lapp, ser ut nästan som skrivet på ett krogblock. Tjejen söker en supervisor tjänst och skryter om sina goda kunskaper i kommunikation. Undrar om hon räknar med skriftlig kommunikation i det? Ber om ursäkt att bilden är felvänd. Jag gav upp efter tredje försöket, den vill helt enkelt se ut så här.



Nu är jag inne på ren hushållstjänstgöring igen. Jobbade sista dagen i fredags. Jag bakade kladdkaka och tog med. Gjorde två stora, 24 bitar till 13 pers, eftersom jag vet de gillar sötsaker här. Men vad jag inte räknade med var att alla tog en rejäl bit av båda två ifall någon skulle vara godare än den andra. Det innebar att vi var fem som redan kl 09.30 snopna fick vara utan kaka. Men det bekom inte de andra alls. Inget dela med sig här inte. Å tre-fika det är ju bara att glömma! Jag hann knappt komma in genom dörren förrän kakorna var på vift. När jag sa att jag tänkt vi skulle fika efter lunch så skrattade de och jag förstod på dem att de trodde jag skojade.


Känns lite märkligt det här att det börjar dra ihop sig. Vill inte ens tänka på att det bara är en vecka kvar tills jag åker hem. Det blir till att maxa dagarna med roliga saker. Det började ju bra med en förkylning och helt däckad igår i feber. Men nu mår jag bättre. Snuvig och trött men ingen feber. Har haft tvättdag som ni ser på tvättlinan bakom mig, och jag lagade lite smarrig svärdfisk till lunch och bjöd in Marie.


Kom just på att jag inte visat några bilder på min nya lägenhet. Nåja, här är delar av köket och utgången till balkongen.

JO men det hände ju en rolig grej i fredags! När jag gick ut och skulle köpa lunch så hör jag hur det är någon som tvärbromsar så det skriker i asfalten och sen hänger på tutan. Jag vänder mig om och där hänger två manliga huvuden ut genom rutan på en lastbil och den ene skriker "My God, you have the most gorgeous ass I ever seen!!!" Själv såg jag nog ut som en guldfisk som gapa efter luft. Sen började alla bilar tuta bakom honom men han brydde sig inte att han spärrade två körfält "Vill du ha mitt nummer?", "Vad heter du?" "Går du här varje dag?" frågorna haglade medan bilarna bakom forsatte att tuta ilsket. DET skulle aldrig hända mig i Sverige.

Äntligen lite tryck i vattenkranen!

I söndags var det Mors Dag här och goda väninnor som vi är fixade jag & Marie picknick och tog med Karen som är enda mamman i gänget ut på utflykt. En för oss ny liten strand och vi fick även några nya små vänner.

Vad händer annars då? Jag jobbar fortfarande. Nu är det sista veckan och sen ska jag slappa i drygt en vecka innan jag styr kosan mot Sverige igen. BA har varslat om strejk dagarna innan och det förb.... askmolnen kommer och går. Vem vet när man får lov att åka hem egentligen? Men så länge jag inte fastnar i London så gör det ju inget.

Jag har fått dille på att dansa. Ja ni läste rätt. Tjejen som nästan vägrat dansa de senaste tjugo åren har nu fått blodad tand. Måste handla om musiken. Får öppna en reggae bar i Göteborg. Så jag och Marie har hängt ute på McBride's flera nätter de senaste veckorna och dansat.

Vi åkte till Oistins och käkade lunch förra veckan, på Surfer's Café. Se så mysigt det ligger! Precis vid vattnet. Och dagens fisk gick inte av för hackor! Galet gott!!!!

Jo men det händer ju stora nyheter på Barbados oxå! Vi har äntligen fått lite tryck i vattnet i vårt hus. Det visade sig vara en läcka under gatan. Så de kom och högg upp ett hål, fixade läckan och åkte. Så nu är det en stor grop mitt i gatan och självklart inga varningsskyltar. Men vi har vatten!!!!! Varmvatten till och med! Jag har inte upplevt varmvatten sen jag kom hit. Underbart! Och att slippa stå slickad efter väggen för att försöka fånga upp de små dropparna med vatten för att få ur schampot. Ett helt annat liv kan man säga att vi fått! Diska går ju som en dans oxå. Wow!

Till helgen blir det katamarantur bland annat. Bokade idag. Ska bli gött! Vi har fått biljetter till finalen i cricket på söndag men eftersom båten var fullbokad på lördag så blir det båttur och ingen cricket final för oss. Jag åker mycket hellre båt och snorklar än tittar på brännboll. Sen får det vara hur mycket världscup som helst.

Idag var jag ner till city en sväng och kom hem med en klänning. Hade tänkt köpa skor men det fanns bara fula. Gick fel oxå och hamnade på gator som inte kanske var så lämpade för en ensam blondin. Jag fick skavsår mellan tårna av flipflopsen efter den lilla extra promenaden. Kom hem svettig och öm mellan tårna, så när Marie kom förbi hittade hon mig bakandes kladdkaka i bikini och klackeskor, hahaha! Här inne vill man helst inte gå utan skor. Har städat slipdamm i fjorton dar men det är fortfarande äckligt överallt.

Vi har en man på jobbet som luktar väldigt mycket svett. Så till den grad att han fått tillsägelser av chefen och lite tips på vad han kan göra för att mildra det hela. I fredags när han kom in så hade han rakat av allt hår och skägg. Nämen Gary, sa jag, snyggt! Kände nästan inte igen dig! "Du" sa han "jag har rakat bort allt hår på kroppen- och då menar jag ALLT hår" sa han och visade med händerna över rygg, bröst och neråt skrevet "och du Cat" sa han och viskade "det är fan vad det kliar!".

Chicken Rita's

I lördags tog Marie och Karen med mig till Chicken Rita's, ett helt underbart matställe som de lyckades träffa på en gång när de körde fel. I ett "garage" på en bakgata lagar Rita den mest fantastiska kycklingen du kan tänka dig. Här i dörren står hennes dotter.

Här nedan är köket, inte stort direkt men vad gör det så länge det blir gott?

Och här sitter vi, enda gästerna just då, bakom trädet ser man ner över havet. Om ni kikar noga kan ni se nåt blått därbakom. Visst är det ett charmigt ställe?! Kommer ni någonsin till Barbados så måste ni ju till Chicken Rita's och äta.

Och så här lycklig blev jag när jag fått in min mat. Serverat i plastkorgar åt vi på papptallrikar med plastbestick. Urcharmigt!

Det var dagens lunch sen bar det iväg till havet, vi tog Dover Beach. Vi blir ju så bra uppassade av Charles där. Han som är gift med en kvinna från Lycksele och som jag har berättat om tidigare.

Ni måste bara klicka upp den här bilden så den blir större så ni ser.... ser ni att "rastan" lindat sitt långa rastahår flera varv runt axeln? Så himla coolt! Lite senare tog han och stoppade ner det i byxfickan, hahaha!

Marie har haft en riktig skitvecka. Började med att hon la plånboken på biltaket när vi åkte från Reggae On The Hill förra helgen. Så den var ju såklart borta. Sedan i början på veckan när hon åkte till jobbet så delade sig moppen i två delar. Som tur var brakade den ihop precis när hon saktat in för att svänga av, annars hade det kunnat gå riktigt illa.

Jag har haft hantverkare hela veckan. De har kaklat om badrummet och köket. Så nu är det slipdamm och skit överallt. Skönt det är över, killarna har jobbat fram till 22-tiden om kvällarna, så det har varit lite påfrestande. Det blev jättebra i alla fall. Idag har vi haft en heldag på stranden, Gail med familj kom över och vi grillade och badade och hade det trevligt.

Jag trodde jag skulle ha jobbat min sista vecka förra veckan men de har svårt att hitta någon ny så jag har lovat att gå in och jobba tre dagar denna vecka som kommer nu. Och eventuellt lika veckan därpå. Jag har bokat om min hemresa och lämnar ön den 25 maj. Det är ju snart! Usch, det känns jättekonstigt!

Jo men just ja, i fredags gick jag och Marie till puben tvärsöver gatan för en afterwork. Då frågar ägaren oss om inte vi kan ansvara för musiken. Jomen visst! Så där satt vi och DJ:ade till kl 2 på natten. Han var jätteimpad och undrade när vi kan komma och spela nästa gång, hahaha!

I går var vi på Reggae Lounge en sväng och dansade. Fullt med folk, jättekul. Det är cricket under nästa vecka här på ön. Nån stor turnering i flera dagar- världscup eller nåt. Vi träffade bland annat på ett gäng australiensare som var här för att titta. Verkar långt att åka för att kika på nåt så tråkigt som cricket....