Hälsningar från Barbados: februari 2010

torsdag 25 februari 2010

Några fler hus och ett par hästar

En liten tur i närområdet.
Husen är färglada med snickerier och nästan alla har någon typ av verksamhet i eller intill huset. Men det var första gången jag såg hästvård mitt på gatan.

Här är det någon form av advokatbyrå.

Kiosk/affär/romshop med ett litet boende vid sidan av.

Barnklädesaffär.

Lokalbuss del 2

Tog bussen till gymmet idag och som vanligt var det en annorlunda upplevelse. När jag pratar om bussarna så finns det olika sorter men jag har hittills bara åkt ZR-buss som är en minibuss där man med god bajansk vilja kan få in 18 pers - då sitter två framme hos chauffören och 4 (!) per rad på tre sätesrader, tre på en rad och en på hjulhuset. Hemma i Sverige skulle nog maxgränsen vara 12: tre per rad på tre rader, två på en rad och en hos chaffisen. Idag var det knökat och när jag frågade om bussen var full (vilket iofs var en dum fråga när jag såg hur packat det var) så säger chauffören som hade den hittills högsta rastamössa jag sett: Honey, there is a lovely spot here just for Your bum. Hela bussen stönade när jag med träningsväska skulle knö mig ner på denna lilla fläck. Jag räknade ut att jag var nr 23 ombord.

Jodå, Marie kör hårt med mig och ger mig träningspass varje dag att göra hemma och en gång i veckan, ibland två, är jag med på ett pass på hennes gym. Idag var det cirkelträning (styrka och kondition) med fokus på boxning. Mitt i passet stönade jag högt: "Jag ser ljuset Jonatan, jag ser ljuset!" För det var banne mig det värsta pass jag varit med om. Men nu sitter jag nöjd här i soffan med öm kropp och ser hur Charlotte Kalla kämpar i spåret.

Vi hade lite beachparty här i lördags då vi badade, grillade och mös. Det var Gayle med maken Michael och deras två barn, Karen med dottern Jodie, jag och Marie. Jättehärlig dag. Så såhär ser vår privata beachplätt med grillplats ut.

torsdag 18 februari 2010

Premiär för lokalbussen

Det är riktigt hett idag så tanken på att promenera en halvtimma för att handla kändes inte aktuell. Tog bussen för första gången. Linje 11. Kändes som hemma-. Tidtabell finns inte, ibland kommer det flera på rad och ibland får man vänta rätt länge. Jag hade tur, den kom inom ett par minuter. Den stannade knappt utan här gällde det att hoppa på i farten medan chauffören tuta hysteriskt. Som timid svensk blev jag något stressad. Väl ombord i en fullpackad buss är jag den som lyser utböling. Flashback från barndomens Brasses Lattjolajbanlåda "vem ska bort" for genom skallen.

Killen framför vänder sig om "Kom och sätt dig här", öh, tänkte jag....inte mindre stressad. "Tack men jag sitter bra här, det fläktar skönt här vid fönstret" säger jag och ler och känner hur dum jag ser ut. "Sätt dig här, jag vill ha dig nära mig" säger killen. Vad säger man??? Jag kom inte på nåt bra. "Jag vill ha ditt mobilnummer så jag kan bjuda ut dig på middag" fortsätter han intensivt. PLING! Här kom visst mitt stopp säger jag, have a nice day. Puh!

Bussresan tillbaka var oxå en upplevelse. Chaufförens högra hand som tar betalt var hög som ett hus och chauffören körde som f-n. Damen bredvid mig satt och blunda och såg ut som om hon bad till högre makter. Själv kämpade jag med fyra matkassar i knät samtidigt som jag försökte hålla i mig för att inte fara omkull i kurvorna. Men vad får man för 6 kr idag? Jag fick ju både resa, överraskning och spänning - inte illa.

tisdag 16 februari 2010

Grattis pappa!

Här kommer en grattishälsning på födelsedan! Hoppas allt är bra och att du njuter av OS. Här är det lite svårare att få tilllgång till det. Suck. TV:n visar vad den själv vill och är det inte dubbat till spanska så är det textat på spanska. Lite udda eftersom ingen pratar spanska här på ön...

Jag var på en sportbar och såg Kalla vinna. Gött! Mera medaljer vill vi ha! Annars visar de så konstiga klipp och sammadrag - och så mitt i störtloppet igår så började en film. Man blir lite sur. Internet är så segt så att kika på tv via nätet är uteslutet. Det tar mig flera timmar bara att ladda upp några bilder och skriva några rader här.

Idag har det regnat en skvätt, välbehövligt. Det är riktigt torrt. Bajanerna som öborna kallas får panik när det regnar. Vägarna står still. Alla kör 20 km/h och en del säger att de inte kan komma till jobbet för att det regnar så... Vi pratar inget monsunregn utan en rejäl skur bara.

Ha nu en jättebra födelsedag! KRAM!!!!

Några gullliga hus

Det är här du hyr din DVD-film inför kvällsmyset

En lokal mataffär

Lördagsförströelser

Vi stannade till på ett ställe som är känt för sin kite-surfing och kikade lite.

Sen åkte vi hem till June och åt lunch med hennes väninnor.

Fredagkväll i Oistins

I Oistins samlas både locals och turister för att äta, dansa och mingla. En gammal fiskemarknad som numera är ett ställe för folk att samlas kring. Det är massor med olika stånd som säljer mat och dryck så det finns nåt för alla.

Marie valde delfin, en trubbnosig sort av den "riktiga", som är väldigt populär här och jag tog kyckling.

Sen satt vi och kollade in alla människor och njöt av kvällsvimlet.

En dag på Dover Beach

Dover Beach ligger på sydsidan, inte långt ifrån där jag bor, och är den mest turistiska stranden jag varit på hittills. Här kan man även köpa rom och cola från stoluthyrarna medan man jobbar på brännan. Killen som vi hyrde stolar av heter Charles och är gift med en kvinna från Lycksele (världen är bra liten)

torsdag 11 februari 2010

En tacotallrik i Bayansk stil. Gigantisk alltså.

Marie lagade tacos igår och vi åt så vi storknade och har massor kvar idag. Gött!

I dag hade jag tänkt spendera hela dagen med att ligga på stranden. MEN eftersom jag gjorde det även igår och är "något röd" idag (på gränsen till att få vistas bland folk) så får jag nog antingen ligga i skuggan eller ta bussen in till Bridgetown för att kika lite. Vi har varit runt på nästan hela ön men bara en snabbvisit in till city. Det tar väl ca 20-30 min att gå in till stan längs stranden härifrån, 3-5 min med buss. Att gå längs vägen är ingen idé. Trottoarer finns lixom bara lite här och där och trafiken är hysterisk.

I tisdags tog vi oss längs västkusten och gjorde ett strandhugg längs vägen för att släcka törsten och kika på beachen. Stränderna här är så fantasiska, sanden är vit och fin som potatismjöl, det knarrar under fossingarna när man går på den. Vattnet är riktigt turkost, varenda ställe jag varit på är som ett arrangerat vykort. Synd jag inte är bättre på att fota men det kanske kommer.

Vi åkte förbi en hästgård som ägs av en kvinna från Sundsvall. Klyktattare även här alltså. Kurt Rausing, Tetra-Pac, har ett "litet" sommarställe här. Tydligen har han underjordiska gångar ifall han ska behöva en flyktväg och det är även möjligt att bo därunder. Annars är det mest britter, kanadensare och amerikaner som turistar på The Rock som öborna själva kallar ön. Kommer från all kalksten som bryts här tror jag.

Ölen som görs här på ön heter Banks och är en helt okej lager. Jag har även provat Carib Lager som ni ser här. Svalkande gott i solen!

Det är rätt dyrt här. Skulle köpa apelsinjuice häromdagen, 60 kr för 2 liter Florida juice - sån där som finns hemma. En limpa bröd 30-40 kr, en påse nacho chips (en vanlig liten) 50 kr.

tisdag 9 februari 2010

Prinsessan på ärten?

Nöden har ingen lag.... jag är inte bara blekast på ön - jag är nog mest myggäten oxå. Så, det blev till att ragga efter ett myggnät och det var inte det enklaste och utbudet var blott detta. Ett hudfärgat prinsesstält med sammetsdetaljer. Jo, jo, fint ska det va.
När vi hängde upp det så upptäckte vi även att det fanns ett fågelbo i blomman. Och i morse vaknade jag av att vi fått nya inneboende, ett helt gäng pipande sparvar bor numera ovanför huvudet på mig. Det kanske bara är att gapa om jag blir hungrig så får jag mig ett mål oxå?

Måste även stoltsera med att jag redan varit på ett träningspass på Maries gym och det blir nog så att jag köper ett träningskort där. Toppade det med en långpromenad med vovven längs stranden i morse kl 07.30.