Beachparty

Marie fyllde 40 i veckan och på lördagkvällen (påskafton) hade vi ett beachparty hemma på vår strand. Karen fick uppdraget att vara DJ och det tog hon väldans seriöst. Gick inte att få bort henne från platsen och inga önskelåtar gick igenom förrän vi mutat henne med några rom & cola. Då fick vi lite Abba dagen till ära. Kan ju tilläggas att ingen bajan kände igen låtarna eller hade hört talas om Abba. Men å andra sidan så frågade en bajan mig i torsdags vilket år Sverige fick sin frihet från Storbritannien.

Vi hade fiskspett och kycklingspett på menyn som vi åt med salladsspett, grillade grönsaker och bakad potatis. Salladsspett är en fantastiskt bra grej! Man trär helt enkelt salladsblad, gurka, tomat, paprika, morotsskivor, oliver eller vad man nu vill ha på ett spett och så slipper salladen blåsa av tallriken. Finurligt va?

Här är Keisha och Cary från Maries jobb.
Marie hade bjudit in till kl 17 och vid halv åtta tiden började folk komma. Är jag förvånad? Nej. De tänker ju helt annorlunda än oss när det gäller tider. Hon hade oxå bett folk anmäla sig så hon visste hur mycket mat vi skulle göra men.... behöver jag nämna att de som skrivit upp sig inte kom och de som inte skrivit upp sig kom. Typ. Hon hade oxå bett alla ta med sig nåt att dricka. Ingen hade med sig nåt. Inte en enda. Keisha däremot hade med sig coconut bread som hennes mamma bakat och som var underbart gott.

Mary-Jane, Anita och Pat.

Vi var nog ett 30-tal som mest. Några stannade länge och några kom en stund. Helt plötsligt stöter vi på en man vi inte känner, en skotte visade det sig, som står och häller upp en drink och tyckte att det var ett trevligt party och undrar till vem han ska betala. Han var kvar till sist. Vi höll på till halv två snåret. Då fick ju Marie och några till för sig att de skulle bada vilket resulterade i att hennes nycklar försvann. Vi hörde dagen efter att en fiskare fångat upp dem och lagt dem vid en palm men när vi skulle leta efter dem där så var de borta.

Karen hade fixat en tårta som inte gick av för hackor! Lite brownie aktig med chokladmousse emellan och färsk frukt ovanpå.

Idag, annandag påsk, åkte vi till Dover beach och hämtade igen oss efter en intensiv helg. Där var badvakterna på alerten som vanligt. Det vill säga inte alls. Jag har ju glömt att berätta om fenomenet badvakter. På Barbados vet jag inte varför de har badvakter för ingen är där för att kika ut över stranden och havet för att se om någon är i nöd. De har fullt upp med att ragga brudar, sova eller sitta och spana på vilka nya turister de ska lägga in stöten på. Självklart blir det jobbigt att kika i motljus så de sitter oftast med ryggen mot vattnet så de ska se tjejerna bättre. Idag tog de ändå rekord, fyra stycken badvakter ligger på varsin solstol längst bak på stranden och rullar varsin joint och röker på. Det är säkerhet det!

Det kom en man, hög som ett hus eller stenfull, med bar överkropp och jeans sjungandes på stranden. Han ställde sig vid duscharna där man duschar av sig saltvatten o sand och började med sin söndagstvätt. Han tvättade hela sig plus sina kläder. Sjungandes som Louis Armstrong högt och ljudligt över hela beachen. under tiden. När han höll på och rota runt och tvätta skrevet helt ogenerat höll vi bara på att svimma av skratt.

Jo, det blev ju så att jag fick flytta igen. Nu bor jag på vänster sida om Marie i en trea och trivs riktigt bra. Den är svalare och det är skönt med lite utrymme. Natuligtvis skedde inte detta heller utan drama. Saudia och Bianca som bodde här innan mig flyttade ut i tisdags. Kvar var deras gäst från Belgien som vägrade flytta ut. Hon tyckte det vore en jättebra idé att vi delade lägenhet i fem dagar tills hon skulle resa hem. Vad är det med folk? Hon har två vänner och en syster här som hon kan bo hos men nä, vilken bra idé att fråga den nya hyresgästen som hon hejat på en gång om inte de kan dela boende? Till på köpet hade hon tagit med sig sin egna blender hela vägen från Belgien. Det är ju viktigt när man är på semester i två veckor. Packa ner en stor blender, jag hade valt skor och kläder istället i min resväska. Och undrar vad hon hade för problem för den rackarns blendern gick varm dygnet runt. Hon kunde köra den precis när man skulle somna, sådär vid 23-snåret. Sen drog hon igång den igen vid 01.30 och så igång igen vid 05-draget. WHAT??? Köket är precis vid balkongen, som har en gallerdörr - ingen ljudisolerad dörr. Alla lägenheter i huset vetter åt samma håll och har oxå gallerdörrar till balkongerna. Det är med andra ord lyhört. Hur kan man tro att det är okej att dra igång ett världskrig med motorsågar mitt i natten? För den blendern hade nog sina bästa dagar på 50-talet. Vad är det med folk här? Börjar tro det är mig det är fel på eftersom alla andra verkar tänka annorlunda än jag. Helt osökt kommer jag att tänka på jobbet, kanske dax att krypa till kojs om man ska orka med alla fantastiska människor som kommer i min väg där i morron. Natti natti!